Nytt boende blev frihet för Barbro

Publicerad söndag 20 april 2014

När vi blir äldre förändras våra behov, säger Barbro Westerholm.

Hon är äldst i riksdagen, kandiderar för ytterligare en mandatperiod och har tidigare varit ordförande i Sveriges Pensionärsförbund och för Äldreboendedelegationen. När Barbro Westerholm, 81, funderade på att byta boende, var det hennes längtan efter frihet som avgjorde. Frihet från alla måsten och friheten i att kunna bo kvar även om kroppen en dag börjar strejka.

 

Barbro vill inspirera fler seniorer att flytta till ett boende som passar att åldras i. Alltför många harvar på i stora hus som kräver mycket underhåll eller lägenheter med höga trösklar. Hon berättar om en studie från Kungsholmen i Stockholm där personer som flyttat jämförts med de som bott kvar i otillgängliga lägenheter. Studien visade att de som flyttat behövde mindre stöd från samhället, till exempel från hemtjänsten.

– Ta steget! På tredje våningen utan hiss blir man ensam och orörlig. Få av oss är enstöringar, därför är bostaden så viktig, säger Barbro.

Hon och maken resonerade att det var bättre att flytta till något som passade det liv som låg framför dem, istället för att vara fastlåst i en bostad som fungerade bra idag men som framöver kunde bli en belastning.

– Sedan 40-talet har det trummats in i det svenska folket att alla ska bo kvar i den bostad man haft under familjelivet till sin sista dag. När vi blir äldre förändras våra behov och vi måste vara beredda att flytta under hela livsresan.

Det kan ta emot att flytta från ett hem där vi bott in oss under många år. Men Barbro tar sig an ämnet med en avväpnande optimism. ”Flytta från” blir i hennes värld ”flytta till”. Dödstäda heter frihetsstäda och årsrik är ju ett mycket bättre ord än gammal. Ändå kan vi inte låta bli att fråga.

Vad tycker du, var det inte jobbigt att flytta?

– Inte lika jobbigt som det blivit att bo i vår gamla lägenhet om tio år. Med tunga dubbeldörrar, rullatorn som inte skulle gå in, köket som hade varit för smalt och vilken yta använde vi egentligen? – bara hälften!

Men några hinder stötte ni väl på?

– För många och även för oss fanns det negativa ekonomiska aspekter att överväga. Hyrorna och priserna på tillgängliga bostäder är ofta höga. Reavinstskatten kan också vara ett hinder, om den befintliga bostaden ska säljas.

För att underlätta bostadsbytet vill Barbro Westerholm se en särskild konsumentvägledning som kan hjälpa till att jämföra olika alternativ. Det ska också gå att se vilka tillägg och bidrag man kan ha rätt till. Många pensionärer vet till exempel inte om att de kan ha rätt till bostadstillägg. Även om boendet kostar på, får man inte glömma att jämföra med de faktiska kostnaderna man har för den nuvarande bostaden. Oförutsedda reparationer, gräsklippning och hantverkare kostar både tid och pengar.

Under sin egen flytt upplevde Barbro det känslosamma i att rensa bland sakerna hon samlat på sig över tid.

– Men har man väl kommit igång går det lättare, säger hon. Jag bad barn- och barnbarn göra listor på prylar de ville behålla. Resten skänkte vi till organisationer som Stadsmissionen och Myrorna. Det kändes bra att sakerna kunde komma till användning hos andra.

När bokhyllan tömdes, rev hon ut försättsbladet på de böcker hon var tveksam till att spara för att i så fall låna boken på biblioteket om hon ångrar sig i framtiden.

Till sist, vad är det bästa med det att ni bytte boende?

– Jo, att det är en sådan otroligt härlig frihetskänsla. Vi behöver inte vårda en massa yta och saker vi inte använder. Och vi kan bo kvar även om vi får fysiska funktionshinder. Det är frihet att vara oberoende och att känna att här fixar vi att bo länge.

Seniorval.se